Ante Eriksson
Typ av person
Fysisk person
Efternamn
Eriksson
Förnamn
Ante
Levnad (start)
1903-09-10
Levnad (slut)
1936-05-14
Hem land
Sverige
Hem län
Jämtlands län
Hem landskap
Jämtland
Hem kommun
Åre
Hem socken
Hallen
Hem ort
Häljesund
Födelse land
Sverige
Födelse län
Jämtlands län
Födelse landskap
Jämtland
Födelse kommun
Östersund
Födelse socken
Lit
Födelse ort
Palleråsen
Kön
Man
Anmärkning
Information från Einar Ericsson:
Ante Ericsson föddes 10 september 1903 i Palleråsen, Lit, där fadern E.Nic. (Eric Nicolaus) Ericsson var lanthandlare. Modern Hilda, född Jonsson, dog i mars 1904.
1905 flyttade E. Nic, med sonen Ante, till Häljesund i Hallens socken, där han övertog N.G. Anderssons lanthandel.
Antes faster, Anna Erika Ericsson, följde med från Palleråsen och var hushållerska och barnsköterska tills fadern gifte om sig samma år.
Antes stora intresse från barnaåren och livet ut var friluftsliv, jakt (mest med kamera), fiske och i ungdomsåren scouting. Ante var öppen, glad, livlig och energisk både som yngling och vuxen. På 20-talet var han, tillsammans med Erik Hallman och Fredrik Bergqvist, bygdens revymakare.
Ante var medhjälpare i pappans affär, E.Nic. Ericssons Diversehandel, från avslutad folkskola. Eftersom han var den som skulle fortsätta i affären, gick han på Pålmans Handelsinstitut i Stockholm under åren 1923-24. Efter en kort sommar 1924 "ryckte" han in i "lumpen" och hamnade på A 4, Kunglig Norrlands artilleriregemente i Östersund.
Hans stora intresse för djur, inte hästar, gjorde att han i mitten på 20-talet började med pälsdjursuppfödning. Först kaniner, Chinchilla och Castor Rex. I slutet av 20-talet blev det mink och sedan silverräv och mutationer av silverräv. Tillsammans med sex kompisar startade han Häljesunds Minkfarm 1930, och Brasta Rävgård med andra ägarkonstellationer samma år. Dessa bolag likviderades 1933 och Ante, tillsammans med sina halvbröder Elias och Einar, startade Brödema Ericssons Pälsdjursbolag.
Men Ante fick stora bekymmer med sin hälsa. Han drabbades av T.b.c. 1929 och blev intagen på Solbackens sanatorium i Kullsveden, Dalarna. Behandlingen där var bl. a. Kvävgas för den sjuka lungan. I mars 1930 kom han därifrån. 1932 var det åter dags för sanatorium. Det blev ett halvår igen på Solbacken. Under tiden mellan sanatorievistelserna fick han göra kortare besök på Solliden, sanatoriet i Östersund, för behandling (gasning). När han var som sämst genomgick han också en blindtarmsoperation på Östersunds lasarett. Efter varje sjukhusbesök ansåg han sig frisk.
Vid senare vistelsen på Solbackens sanatorium fick han en flickvän bland patienterna. Hon hette Carin Söderström, med smeknamnet Calle, och var från Äppelviken i Bromma församling, Stockholm. Tycke uppstod och de förlovade sig, och gifte sig till julen 1934. Ante kom att bo i Äppelviken från hösten 1933. Han dog i lunginflammation 14 maj 1936, och begravdes på skogskyrkogården i Bromma.
Ante Ericsson föddes 10 september 1903 i Palleråsen, Lit, där fadern E.Nic. (Eric Nicolaus) Ericsson var lanthandlare. Modern Hilda, född Jonsson, dog i mars 1904.
1905 flyttade E. Nic, med sonen Ante, till Häljesund i Hallens socken, där han övertog N.G. Anderssons lanthandel.
Antes faster, Anna Erika Ericsson, följde med från Palleråsen och var hushållerska och barnsköterska tills fadern gifte om sig samma år.
Antes stora intresse från barnaåren och livet ut var friluftsliv, jakt (mest med kamera), fiske och i ungdomsåren scouting. Ante var öppen, glad, livlig och energisk både som yngling och vuxen. På 20-talet var han, tillsammans med Erik Hallman och Fredrik Bergqvist, bygdens revymakare.
Ante var medhjälpare i pappans affär, E.Nic. Ericssons Diversehandel, från avslutad folkskola. Eftersom han var den som skulle fortsätta i affären, gick han på Pålmans Handelsinstitut i Stockholm under åren 1923-24. Efter en kort sommar 1924 "ryckte" han in i "lumpen" och hamnade på A 4, Kunglig Norrlands artilleriregemente i Östersund.
Hans stora intresse för djur, inte hästar, gjorde att han i mitten på 20-talet började med pälsdjursuppfödning. Först kaniner, Chinchilla och Castor Rex. I slutet av 20-talet blev det mink och sedan silverräv och mutationer av silverräv. Tillsammans med sex kompisar startade han Häljesunds Minkfarm 1930, och Brasta Rävgård med andra ägarkonstellationer samma år. Dessa bolag likviderades 1933 och Ante, tillsammans med sina halvbröder Elias och Einar, startade Brödema Ericssons Pälsdjursbolag.
Men Ante fick stora bekymmer med sin hälsa. Han drabbades av T.b.c. 1929 och blev intagen på Solbackens sanatorium i Kullsveden, Dalarna. Behandlingen där var bl. a. Kvävgas för den sjuka lungan. I mars 1930 kom han därifrån. 1932 var det åter dags för sanatorium. Det blev ett halvår igen på Solbacken. Under tiden mellan sanatorievistelserna fick han göra kortare besök på Solliden, sanatoriet i Östersund, för behandling (gasning). När han var som sämst genomgick han också en blindtarmsoperation på Östersunds lasarett. Efter varje sjukhusbesök ansåg han sig frisk.
Vid senare vistelsen på Solbackens sanatorium fick han en flickvän bland patienterna. Hon hette Carin Söderström, med smeknamnet Calle, och var från Äppelviken i Bromma församling, Stockholm. Tycke uppstod och de förlovade sig, och gifte sig till julen 1934. Ante kom att bo i Äppelviken från hösten 1933. Han dog i lunginflammation 14 maj 1936, och begravdes på skogskyrkogården i Bromma.
Kommentarer